På tal om annat så har den börjats utvecklingsfas väldigt starkt här hemma, man känner sig maktlös och orken tar slut men man älskar dem för de är de bästa som någonsin hänt en!

Idag när vi hade varit i Borås och röntgat benen så säger Milly, mamma ibland känns de som jag är både arg glad ledsen och galen samtidig som jag bara vill vila så vill hela kroppen springa, det är då jag gör sådant jag aldrig brukar göra. Som när jag hoppar i soffan egentligen vill jag sitta där och va lugn men benen säger att jag ska hoppa och då vill jag göra det,

Denna älskade lilla stora tjejen som försöker förklara hur de känns i kroppen när de utvecklas och testas gränser, 

Den lilla tjejen i familjen är en liten dramaqueen hon hatar att få ett nej och det värsta hon vet är få ett nej, 

Hon lägger sig på golvet raklång och skriker allt vad hon kan, som hela världen gått under. 

tålamodet är ibland i botten men jag skulle aldrig vilja byta bort min vardag mot något annat, jag älskar dessa två tjejer många många varv runt jorden och mer därtill!

Den kärlek man känner när de utvecklas och allt man ser att de lär sig och tar till sig, det är kärlek de!

Jag kan flera gånger per dag känna hur tårarna håller på att svälla över inte av ledsenhet utan för att jag blir så stolt och jag älskar att se mina barn bli sina egna individer,. 

Som att Milly gjorde en bok om sin farfar i helgen och skrev i den,

Att hon kan sätta ord på sina känslor och vägar prata om dem. 

Hailey lär sig prata och säger nu 4 ord,

Att hon lärt sig att de inte är farligt att släppa taget och gå och idag va den stora dagen då hon gick mer än 40 steg själv.

Jag konmer alltid vara stolt mamma till dessa två flickor och stå bakom dem i alla lägen.

Träningen och allt går åt rätt håll!

Det funkar bra att kombinera träningen familjeliv och lekdejter. Allt går om man vill!

Lekdejter blir det massor av framöver,

Så fort våren börjar komma i luften så kommer de blir kanon!

Idag for vi iväg på en lekdejt för Milly och Hailey och vuxen tjöt för tanten!

På söndag kommer hela dagen gå i lekens tecken!, för tanten i hemmet som såg det som en underbart frestande sak för att träffa många vänner på samma gång;)

Det känns både bra och helt skräckinjagande, ett år det har verkligen gått fort, hon har helt klart utvecklats massor.

Hon är grymt älskad och de tveksamheter som fanns under graviditeten om hur man skulle kunna ha så stark kärlek för två, den försvann så fort hon kom upp på mitt bröst <3

Det står stilla i utredningen om värken i millys ben. Vi har tagit prover i två omgångar nu hon har inte leukemi och inte remautism, alla vitaminer och allt sådant ser bra ut. De har börjat spåna i om de kan vara förstoppning som orsakar de med kommit fram till att de är de inte. De har tagit nya prover idag för att kolla glutenintolerans och nivåerna på selen i kroppen. Jag känner mig hjälplös, jag kan ge henne tröst massage varma handdukar på benen, men jag kan inte tabort värken och inte heller säga till henne vad den beror på. Vid dagens provtagning hade hon fått emla och den visade tydligt att den hade tagit bra men sköterskan visade milly nålen och milly fick panik och va ledsen och helt förkrossad. Jag grät Hailey grät och jocke satt med Milly i famnen. Det är fruktansvärt tufft att inte veta vad de beror på. Vi bestämde att milly skulle gå åka tll leksaksaffären och välja en leksak hon ville ha för hon var så duktig. Hon valde en dockstol och är helt överlycklig. Vi hoppas på att proverna idag visar något så vi har ngt att gå på, självklart vill jag inte att mitt barn ska vara sjukt på något sätt men hellre att man vet vad man ska göra och kan göra för henne än att hon ska behöva gå med värken i sina ben.

Mitt älskade lilla hjärta <3

bara 14 dagar till jul och de flesta klapparna är handlade, det är bara en person kvar som jag ska köpa till. Jag är grymt nöjd över årets inköp. Julpyssel och julpyntat är det och julgranen är redan uppe. Man måste ju hinna njuta av den innan de är dags att ta ner den.
Förutom all längtan till julafton för barnens reaktioner och allt som hör till men så längtar vi MASSOR till barnens första kusin kommer. Vi ska bli "moster" och morbror förhoppningsvis inom en vecka <3. Snussa massa bebis så kanske de hjälper mot den stora bebislängtan som gror i en. Jag vet vi har en bebis men om endast 1 ½ månad är våran bebis redan ett år. Tiden går så fort, och trots att jag va färdig med de flesta julklapparna redan i november så känns de som man blir stressad, över allt med julen och allt runt omkring.
Men Julen kommer och den ska bli fantastisk iaf det är Haileys första jul millys fjärde jul och vi ska göra allt för att de ska få jular att minnas. <3

Denna veckan har verkligen varit tuff psykiskt, man märker när livet sätts på högkant och man inte kan styra de hela själv.
I söndags började Hailey andas väldigt tungt och hon va svår andad, hon hostade så högt och skällande så vi fick ringa 1177 för rådgivning. Vi blev hänvisade till akuten och åkte dit väl där fick hon inhalera och efter de va det bättre de rådde oss till att söka Borås barnakut om läget ändrades efter två timmar hemma så började hon låta ännu värre så vi satte oss i bilen och for till Borås där de konstaterades att hon drabbats av falskkrupp.
Där ville de inte inhalera för de tyckte hon verkade må bra just då. hon kunde inte sova på natten för hon var så svår andad och vi va ute på balkongen länge gav varm röd saft och duschade varmt så hon fick i sig ångorna, allt som de rekommenderade men inget hjälpte. Så på måndag morgon så ringde jag barnmottaningen dit vi fick tid direkt, vi hann knappt anmäla oss i kassan innan de kom och redan hade förberett för inhalation, de tog prover och hon inhalerades 2 gånger. Väl där så skrevs även inhalator ut som vi har hemma och kan ge när de behövs, vilket hon fått ta vid flertal gånger här hemma. På tisdagen började de lugna ner sig och hon va på bättringsväg. Då kom ett efter längtat samtal från Barnmottagningen igen.

Milly har sedan ett bra tag tillbaka klagat och sagt att hon har ont i benen och att de värker i ryggen, först tänker man växtvärk, och att hon sa de för att slippa gå men när de kommer upp på tal flera gånger av henne själv och utan att man frågar så drar man öronen åt sig ordentligt, vi märker/märkte av att hon inte har samma go som hon haft innan, hon ber ofta om att få kolla film och sådana saker medans vi va/är vana vid att hon vill spela fotboll sprina ikapp leka kurragömma m.m. så vi sökte oss till Vc för att få hjälp med va de kunde vara. Milly berättade där om värken och var den satt m.m. men vi blev inte klokare av det, så de skickade remiss till barnmottagningen. Barnmottagningen ringer och säger att vi har fått en remiss från er Vc ni får en akuttid imorgon vid elva. Öhm jaha tror ni det är så allvarligt eller varför akuttid? Vi ser det som att de är bäst att kolla upp det fort. sedan avslutades samtalet. På Onsdagen var vi på barnmottagningen och läkaren gjorde massor av övningar tester m.m. för att se hur Milly klarade rörelserna m.m. hon sätter sig ner och frågar vi vi tror de kan vara. ja vi hoppas på växtvärk men vi vet inte. Där kommer en smäll, Vi vill ta prover för leukemi och remautism men även flera andra prover. Va vadå misstänker ni det? vi vet inte men vi tar alla prover så får vi ha som en liten uteslutningsmetod för att se vad de kan vara.
Det sätts emla på båda hennes armar och vi går ner och fikar då de ska verka i en timma. när de den timman gått så går vi upp och sätter oss och inväntar att ta prover, de sticker henne och hon säger ingenting hon är så duktig, de tar 7 fulla rör med blod. sedan vill de även ha urin och avföringsprov.
Tankarna som kommer efter det är mest ska vi få ett samtal nu att allt är åt skogen att hon har leukemi?
ska vi förlora våran Dotter?! man ska inte tänka de värsta men man gör det ändå.
Redan på torsdagen ringde läkaren och berättade om de prover som kommit, Hon sa att näringsprover  lever njurprover såg bra ut även blodplättar och de som hör till de såg bra ut. De kan utesluta leukemi!
Där började man andas igen och Vi kommer få behålla våran millsa. <3
nu inväntar vi proverna på remautism och några fler saker som kommer under nästa vecka.

De kan kännas som en bagatell men när de handlar om ens barn och att de ska ta prover som kan visa att man kanske inte får behålla henne då vill man bara pausa en stund. Den rädslan och det uppehållet som de känns som livet tog kommer ta lång tid att få bort...

Lev i nuet och ta vara på varje minut,
man kommer aldrig ångra att man tog vara på varje minut att älska!
Ta vara på era nära och er familj <3

Hailey tog i tisdags förra veckan sina första två steg, hon vill gå mer och mer men är lite skrajsen men att hålla i ett finger och gå omkring funkar kanon.
Hon är så stolt. och ännu stoltare är Milly som ser fram emot att hailey kan vara med och leka ännu mer på riktigt.
Milly exploderar i sitt prat och sina meningar och långa samtal och hur hon verkligen förstår vad man menar,
hon kan lägga fram meningar som man själv häpnas över, hon övar mer och mer på att skriva sitt namn och att rita. Det är otroligt vad stolt man är över sina barn när de lär sig nya saker och att man får vara med och uppleva det. skulle aldrig byta bort de för allt i världen.

Något som gör en tårögd är den syskonkärlek som finns mellan dessa två töser, det första de gör när de vaknar är att kolla efter varann, ofta så slår vi på barnkanalen och ligger och drar oss i sängen, då ligger hailey alltid på millys arm eller mage, de ligger så och gosar tills vi ska gå upp, hailey går gärna runt med milly och sitter i hennes knä när milly sjunger för henne.
om milly får något nytt så är hon väldigt mån om att hailey också ska få något, Hon är så mån om sin syster,
när vi lämnar milly på förskolan så blir hailey lite ledsen och milly berättar att hon bara ska leka lite så kommer hon sen. väl hemma är hailey nöjd med att få egentid. Milly får sin egentid hon också, genom att hitta på saker. så vill milly gärna hjälpa till att borsta haileys tänder och hailey bara skrattar, vi läser en saga och sedan dags att sova så börjar det om de måste mysa en stund innan någon av dem kommer riktigt till ro, så där ligger vi på rad jag hailey och milly. mammahjärtat verkligen njuter och lyssnar och andas in deras små andetag. <3

ca 1 1/2 vecka innan hailey kom till världen så var vi inne på igångsättningsförsök med gel, vi planerade och förberedde oss förklarade för milly vad som skulle ske för henne m.m redan den morgonen sa milly: du behöver inte åka mamma de kommer ingen bebis ändå.
Joakim tog milly till dagis och sedan bar det av till borås, de gjorde ctg allt såg bra ut och sedan satte de gel, de gick fort till att jag fick värkar varannan minut och fick andas mig igenom dem. de fick hålla på i 2 timmar, sedan kom de in med en "stoppdos" för att efter 4 timmar göra samma igen. tappen blev lite förkortad men inte mycket, öppnades en centimeter, men sedan tog de stopp.
jag fick ligga kvar över natten i hopp om att något skulle ske under natten men inte, så på morgonen så bokade ny tid 4 dagar senare för att se om de gått ngt framåt,

dagarna gick vi begav oss till borås igen. men nej allt va som innan, anledningen till att de ville sätta igång var för hailey låg och tryckte mot njurbäckenet så det var förstorat samtidigt som jag fick njursten. När de sa nej vi kommer vänta tills de sätter igång av sig själv bröt jag ihop. jag hade så ont gick på spasmofen konternueligt under dagarna för att klara av dem. De sa till mig att du är en frisk och ung tjej de är bättre de startar av sig själv och sa att de är ju snart över m.m. jag grät så jag inte kunde andas, att sitta där och ha så ont att de kändes som man skulle dö vilken sekund som helst var fruktansvärt, de gjorde till och med ont att andas. vi åkte hem jag va totalt knäckt, villig att ge upp totalt.

Den 27/1 6 dagar efter att vi varit på sista kontrollen så vaknade milly tidigt redan vid sex, de första hon sa var idag tror jag bebis kommer.
mitt svar blev i stil med mmm kanske de, men de tror jag inte.
jocke gick upp med milly och kollade film, medans jag låg kvar och slumrade, vid tio i nio kände jag att magen kändes konstig, trodde jag började få magknip men de gick inte över,
kl 9 så gjorde magen väldigt ont, sen släppte de 5 över nio va det dags igen, Hmmm tänkte jag de kanske är värkar som kommer, så tog de 5 min till så kom en till, så försökte ropa på jocke som inte hörde men milly kom in till mig, bad henne hämta pappa men nej hon ville inte de, så ropa en gång till varpå han kom, Jag sa att jag trodde de va på G men att jag inte visste säkert, gick upp och satte mig i soffan väl där kände jag att jäklar de är på gång. så vi försökte få tag i barnvakten till milly vilket tog en stund söndag morgon och allt.
vi packade sakerna till milly och jocke körde henne till hennes faster, när jocke kom tillbaka så ville han börja åka mot förlossningen jag ville vänta så gick in och läste lite om hur lång tid de skulle vara mellan värkarna, ,3-5 min så kan man åka in stod de, så jaha... va fasen jag ringde in förklarade läget samtidigt som vi klockade värkarna.

Vid klockan elva började vi packa in oss i bilen och bege oss mot borås, då gjorde värkarna riktigt ont. fick andas och trycka värmekudden mot ryggen så hårt man kunde. Väl inne på förlossningen så ville de att vi skulle sätta oss på ett rum med ctg, men jag kände bara ALDRIG att jag lägger mig på en brits där som är så stenhård. så när de frågade hur de kändes så sa jag att de trycker på (vilket de gjorde men inte så hårt som de fick tro) fick komma in på förlossningsrum och fick lustgasen relativt snabbt,
när de undersökte va jag 3 cm öppen. kl va då halv ett. bad om ett varmt bad så jag kunde slappna av, vilket jag fick där i låg jag till kl  fyra ca.Då hände det något som gjorde så ont så jag trodde ryggen gick av de började trycka på ordentligt, så vi ringde på personalen. jag skulle upp ur badet men de gick inte de gjorde så ont så de va tre stycken och jocke som hjälpte mig, väl inne på rummet så kollade hur öppen jag var då var jag 5 cm öppen de gick långsamt, de tryckte på och gjorde riktigt ont så de undersökte igen på va jag 10 cm med buktande hinna så de tog vattnet, vid halv fem, kl kvart i 5 började krystvärkarna, då inser de att hon ligger med ansiktsbjudning alltså med ansiktet uppåt (stjärnkikare) jag krystade 2 gånger sista gången så sjönk hjärtljuden ner mot 60 och de var snabbt där med yttrepress och när huvudet va halvvägs ute så satte de sugklocka för att hon inte skulle åka tillbaka, krystade allt va jag kunde och kl 17:02 kom våran lilla mån prinsessa ut. Hon va så liten och så nätt, en liten lillasyster, förlossningen tog 8 timmar, varav 1 timma i aktiv fas. Hon han knappt komma ut innan man vill göra om det igen.

våran älskade hailey,
2013-01-27
kl 17:02
3560 gram
51 lång

tänka sig så fantastiskt.!
det kommer bli en riktigt stor skillnad och de kommer bli ur mysigt,
Nu tror alla aha ska de ha barn igen, men nae inte än!
men familjen kommer utökas genom kusiner till barnen.
i december blir vi morbror och "moster" och i mars blir vi Faster och "farbror".
helt ur mysigt.
millys önskan slog in hon önskade sig kusiner och snart får hon två.
åh vad de ska bli mysigt massa bebis mys <3
dessa bebisar kommer bli bortskämda med kärlek, de är efterlängtade. <3

men vi har haft en fantastisk sommar, den har fyllts precis så som den ska göra. Med med och motgångar glädje och sorg men även saknad och närhet.
för att kort och gott summera denna sommar så har den varit helt perfekt, Vi har tagit dagarna som dem kommer och gjort vad vi känt för. För ett kontrollfreak som mig så har de känts katastrof men så himla härligt att bara släppa allt och njuta av nuet,
De känns som de är dags att summera sommarn då vädret gjort en total omvändning genom att visa höst tendenser det blåser och regnar och i natt när vi kom hem luktade verkligen höst.
men inte mig emot, denna sommarn har verkligen bjudit på jätte fint väder och många dagar på stranden massa grillkvällar och massor av kortspel.
Så tack vare den fina sommarn som bjudit på så mycket energi och skratt så känner jag att hösten är välkommen. Jag riktigt längtar efter sköna promenader i skogen som är färgade av höstens alla färger. att plocka hem fina detaljer och pyssla med barnen, att ha mysiga filmkvällar med tända ljus och en go filt.