När livet håller andan

Denna veckan har verkligen varit tuff psykiskt, man märker när livet sätts på högkant och man inte kan styra de hela själv.
I söndags började Hailey andas väldigt tungt och hon va svår andad, hon hostade så högt och skällande så vi fick ringa 1177 för rådgivning. Vi blev hänvisade till akuten och åkte dit väl där fick hon inhalera och efter de va det bättre de rådde oss till att söka Borås barnakut om läget ändrades efter två timmar hemma så började hon låta ännu värre så vi satte oss i bilen och for till Borås där de konstaterades att hon drabbats av falskkrupp.
Där ville de inte inhalera för de tyckte hon verkade må bra just då. hon kunde inte sova på natten för hon var så svår andad och vi va ute på balkongen länge gav varm röd saft och duschade varmt så hon fick i sig ångorna, allt som de rekommenderade men inget hjälpte. Så på måndag morgon så ringde jag barnmottaningen dit vi fick tid direkt, vi hann knappt anmäla oss i kassan innan de kom och redan hade förberett för inhalation, de tog prover och hon inhalerades 2 gånger. Väl där så skrevs även inhalator ut som vi har hemma och kan ge när de behövs, vilket hon fått ta vid flertal gånger här hemma. På tisdagen började de lugna ner sig och hon va på bättringsväg. Då kom ett efter längtat samtal från Barnmottagningen igen.

Milly har sedan ett bra tag tillbaka klagat och sagt att hon har ont i benen och att de värker i ryggen, först tänker man växtvärk, och att hon sa de för att slippa gå men när de kommer upp på tal flera gånger av henne själv och utan att man frågar så drar man öronen åt sig ordentligt, vi märker/märkte av att hon inte har samma go som hon haft innan, hon ber ofta om att få kolla film och sådana saker medans vi va/är vana vid att hon vill spela fotboll sprina ikapp leka kurragömma m.m. så vi sökte oss till Vc för att få hjälp med va de kunde vara. Milly berättade där om värken och var den satt m.m. men vi blev inte klokare av det, så de skickade remiss till barnmottagningen. Barnmottagningen ringer och säger att vi har fått en remiss från er Vc ni får en akuttid imorgon vid elva. Öhm jaha tror ni det är så allvarligt eller varför akuttid? Vi ser det som att de är bäst att kolla upp det fort. sedan avslutades samtalet. På Onsdagen var vi på barnmottagningen och läkaren gjorde massor av övningar tester m.m. för att se hur Milly klarade rörelserna m.m. hon sätter sig ner och frågar vi vi tror de kan vara. ja vi hoppas på växtvärk men vi vet inte. Där kommer en smäll, Vi vill ta prover för leukemi och remautism men även flera andra prover. Va vadå misstänker ni det? vi vet inte men vi tar alla prover så får vi ha som en liten uteslutningsmetod för att se vad de kan vara.
Det sätts emla på båda hennes armar och vi går ner och fikar då de ska verka i en timma. när de den timman gått så går vi upp och sätter oss och inväntar att ta prover, de sticker henne och hon säger ingenting hon är så duktig, de tar 7 fulla rör med blod. sedan vill de även ha urin och avföringsprov.
Tankarna som kommer efter det är mest ska vi få ett samtal nu att allt är åt skogen att hon har leukemi?
ska vi förlora våran Dotter?! man ska inte tänka de värsta men man gör det ändå.
Redan på torsdagen ringde läkaren och berättade om de prover som kommit, Hon sa att näringsprover  lever njurprover såg bra ut även blodplättar och de som hör till de såg bra ut. De kan utesluta leukemi!
Där började man andas igen och Vi kommer få behålla våran millsa. <3
nu inväntar vi proverna på remautism och några fler saker som kommer under nästa vecka.

De kan kännas som en bagatell men när de handlar om ens barn och att de ska ta prover som kan visa att man kanske inte får behålla henne då vill man bara pausa en stund. Den rädslan och det uppehållet som de känns som livet tog kommer ta lång tid att få bort...

Lev i nuet och ta vara på varje minut,
man kommer aldrig ångra att man tog vara på varje minut att älska!
Ta vara på era nära och er familj <3




RSS 2.0